Ja, det stod till och med i tidningen, att nu var Brittsommaren verkligen slut. Det kändes ända in i märgen igår. Kallt, ruggigt och blåsigt. Och regnigt såklart. Det har man börjat vänja sig vid här på västkusten..
En riktigt kulturell helg har det varit hittills. Började fredagen med att dra till ett after-work-ställe. Hann dock inte ens sätta oss för sällskapet vi skulle träffa var precis på väg till Liseberg för att med tusentals andra se Håkan Hellström senare på kvällen. Man har ju sett och hört att han skulle spela, tänkt att "dit går nog ALLA", framför allt en kväll som denna när kvällssolen värmer och gör skuggorna långa längs gatorna. En sån där fin kväll. Som säkert gör att ett tusental personer som från början inte hade tänkt att gå och se honom nu ändrar sig för att "jamen det kostar ju bara 80 spänn i inträde och kvällen är ju så fantastisk". Jag var inte riktigt där, men det var mitt övriga sällskap - så det är bara att hänga på (klart jag hade kunnat stanna utanför och själv gå och sätta mig och ta en after-work, vilket jag var hemskt sugen på (äta mat) men men..).
På fredagsmorgonen när jag åkte förbi Liseberg med bussen så såg jag ett gäng tappra ungdomar med sovsäckar och varma jackor. De hade alltså suttit där (i kön till Håkan såklart) sedan i onsdag!!! Galet!
Men alltså konserten var faktiskt rätt fin. Och Håkan, han är ju så folkkär. Folk från alla åldrar var verkligen där, inte alls bara de 16-åriga kidsen (eller kanske berodde det på att jag stod typ längst bak eftersom vi inte hade med oss några öronproppar och ju inte kunde stå så långt fram i så fall, sen är det ju trångt också..)
Den enda låt jag kände igen "känn ingen sorg för mig, göteborg" var faktiskt riktigt fin där man stod på backen och såg ut över det fint upplysta Liseberg och såg upp mot britsommarhimmelen och plötsligt kände sig som en riktig göteborgare.. Då kom också konfettin, vackert regnandes över publiken..
Lördagen bestod av den klassiska second-hand-rundan sen blir man riktigt trött och måste sätta sig på närmaste mysiga fik och dimpa ner i en fotölj ett tag. Sen hem, vila lite, hinna tvätta en snabbmaskin, göra sylt och äta mat. Sen vidare igen, mot stan och Folkan för att gå på premiär. gratis (ja, eller är det inte alltid gratis att gå på konsert?). Apatiska för nybörjare såg vi. Den var rolig och sevärd, kul grepp och skickligt spelad.
Sen vidare på 53-års-kalas (en fyllde 26 och en 27) med massa folk, presenter, tårta och vin. Mysigt och trevligt. Jag säger alltid det - det är såå underskattat med hemmafester. Fler hemmafester åt folket, det tycker jag!
Men nu är det ny dag, kanske skulle man ta sig ut till skärgården och plocka björnbär? Ellet till någon skog (som inte alla gått i) och plocka trattkantareller?! Hm.. Vi får se. Som alltid denna helg, man vet aldrig vad man hamnar på (som Håkan-konserten t.ex)
