Mörker-abstinens

Ja, tro det eller ej, men jag kan känna ett stort behov och en nästintill abstinens över att få omges av mörkret.

Nej, inte det fördjävliga mörker som i denna årstid omger precis hela världen med den medföljande kylan och halkan och andra otrevligheter.

Utan den mörka salongen; att få gå med jackan på armen in i ett teaterhus och sätta sig på en skön bänk, pusta ut och koppla av. Bara sitta där och vänta på det mörker som snart kommer att infinna sig och som alltså vittnar om att en scenkonstföreställning är på ingång.

Och jag kan inte säga att det ska behöva dröja så värst länge. Redan nästa fredag har verket "Du o Jag" premiär här på dansinstitutionen Regionteater Väst i Borås premiär.

Det går nog inte ens att gissa hur många gånger jag kryper in i det där mörkret varje år för att se en vacker, spännande, rörande eller brännande scenkonstföreställning.

Denna höst har det nästan varit i snitt en gång i veckan, och nu var det långt innan jul, sedan sist.. Inte bra inte bra.