kära tisdag

Du är sååå välkommen. Inte för att det känns helt bra, det måste jag erkänna. Men bättre. definitivt.

Du gör det i alla fall hoppfullt om att något fint kan och så småningon (även om jag ibland tappar hoppet) ska komma.

Någon sa, eller om det var något jag läste, härom dagen att januari månad är som en enda lång måndagsmorgon. Och eftersom att mina måndagsmorgnar till allra största del (i alla fall 90%) är fyllda av ångest, osugen på allt som finns och bara trött och bläig, så kan jag inte annat än att hålla med till 100%.

Idag är det tisdag. Och februari. Äntligen. Snart vår. Tisdag, du är varmt välkommen.